20060619
SR lägger ner Bloggkrönikan - TACK!
I lördags låg jag gott på badstranden, med en glass i ena handen och tidskriften DiEGO i min andra hand. I öronen hade jag pluggat in hörlurarna för att lyssna på Ekots sändning, som avlutades med bloggkrönikan. Det var då jag hörde Jörgen I Eriksson säga de förlösande orden:
Ekot har sänt Bloggkrönikan i 41 veckor. Det är något längre än en normal mänsklig graviditet. Vi har rent av gått någon vecka över tiden och ändå blir resultatet något av en antiklimax, nämligen ett beslut att avsluta experimentet Bloggkrönikan.
Jag måste erkänna att jag aldrig har varit en trogen lyssnare av bloggkrönikan. Inte av tidningskrönikan för den delen heller. En sak är i alla fall säker - jag kommer inte att sakna bloggkrönikan.
Problemet för SR är och har alltid varit för traditionella medier att det inte riktigt har förstått sig på Internet. Visst har de på senare tid kommit på tanken att de kan använda radion för podcasting men det är fortfarande ett envägskommunikationsmedel (tänk att lägga det ordet i alfapet).
Internet har gjort mycket möjligt, och för många fler ännu mer möjligt. Jag kan snabbt ta del av vad som har hänt jorden över. Jag kan blixtsnabbt få två, tre för att inte säga ett hundra tal olika sidor av ett problem. Svensk media har i alla tider bara givit en, med ett ytterst få undantag.
Jag kanske framför allt håller med Svenska Dagbladets, Göteborgs Postens eller Dagens Nyheters ledarskribenter. De ligger nära min uppfattning, men är det verkligen deras åsikter som jag vill ta del av? Knappast. Jag vill läsa texter som vrider på problemet, som jag vid första anblicken tycker har missat hela poängen, som Jinge (som förövrigt är en av de bästa bloggarna i Sverige och som jag nog läser mest).
I min RSS-läsare pingar information framför allt från bloggare över hela världen, samt några andra medier som BBC, Al-Jazeera och FoxNews.
När SR-radio skapade Bloggkrönikan så blev det fel från början, något som Jörgen I Eriksson själv har noterat när han säger:
Bloggkrönikan har framför allt intresserat sig för politiska och samhällsinriktade bloggar, som lite elakt har kallats för megafonbloggar.
Felet ligger i att det är omöjligt att sammanfatta tankarna och idéerna som finns bland alla bloggare i en krönika. När NSD, GP eller DN skriver sina ledare så vet jag vad de kommer att skriva om, men China Think Base, A Welsh View, Daily Kos, Andrew Sulliva, vrider på problemen och ger mig olika bilder. Detta noterat också Jörgen när han säger:
Det som skrivs i bloggosfären kan självfallet säga något om vårt samhälle och dess utveckling, men saknar ofta den relevans som krävs för en regelbundet återkommande krönika.
Som sagt, jag välkomnar att SR lägger ner bloggkrönikan, men samtidigt oroars jag över SR och Ekots inställning till nya medier när Jörgen avslutar sin krönika med:
Livet levs inte heller på nätet och de stora, verkligt nyskapande och kreativa tankarna hittar man inte på bloggarna. De tänks helt enkelt någon annanstans.
Vad Jörgen misstar sig är att det inte är en bloggare som skriver de nya tankarna, det är läsaren som tänker dem. Genom att förena en mängd olika informationskanaler, om att läsa flera bloggares tankar, åsikter och idéer skapas en dynamik som är underbar för vår fortsatta samhällsutveckling. Tidningarnas svartvita värld är borta! Globaliseringen har nått gräsrotsnivå! Detta har inte Jörgen, Ekot eller Sveriges Radio förstått.
Ekot har sänt Bloggkrönikan i 41 veckor. Det är något längre än en normal mänsklig graviditet. Vi har rent av gått någon vecka över tiden och ändå blir resultatet något av en antiklimax, nämligen ett beslut att avsluta experimentet Bloggkrönikan.
Jag måste erkänna att jag aldrig har varit en trogen lyssnare av bloggkrönikan. Inte av tidningskrönikan för den delen heller. En sak är i alla fall säker - jag kommer inte att sakna bloggkrönikan.
Problemet för SR är och har alltid varit för traditionella medier att det inte riktigt har förstått sig på Internet. Visst har de på senare tid kommit på tanken att de kan använda radion för podcasting men det är fortfarande ett envägskommunikationsmedel (tänk att lägga det ordet i alfapet).
Internet har gjort mycket möjligt, och för många fler ännu mer möjligt. Jag kan snabbt ta del av vad som har hänt jorden över. Jag kan blixtsnabbt få två, tre för att inte säga ett hundra tal olika sidor av ett problem. Svensk media har i alla tider bara givit en, med ett ytterst få undantag.
Jag kanske framför allt håller med Svenska Dagbladets, Göteborgs Postens eller Dagens Nyheters ledarskribenter. De ligger nära min uppfattning, men är det verkligen deras åsikter som jag vill ta del av? Knappast. Jag vill läsa texter som vrider på problemet, som jag vid första anblicken tycker har missat hela poängen, som Jinge (som förövrigt är en av de bästa bloggarna i Sverige och som jag nog läser mest).
I min RSS-läsare pingar information framför allt från bloggare över hela världen, samt några andra medier som BBC, Al-Jazeera och FoxNews.
När SR-radio skapade Bloggkrönikan så blev det fel från början, något som Jörgen I Eriksson själv har noterat när han säger:
Bloggkrönikan har framför allt intresserat sig för politiska och samhällsinriktade bloggar, som lite elakt har kallats för megafonbloggar.
Felet ligger i att det är omöjligt att sammanfatta tankarna och idéerna som finns bland alla bloggare i en krönika. När NSD, GP eller DN skriver sina ledare så vet jag vad de kommer att skriva om, men China Think Base, A Welsh View, Daily Kos, Andrew Sulliva, vrider på problemen och ger mig olika bilder. Detta noterat också Jörgen när han säger:
Det som skrivs i bloggosfären kan självfallet säga något om vårt samhälle och dess utveckling, men saknar ofta den relevans som krävs för en regelbundet återkommande krönika.
Som sagt, jag välkomnar att SR lägger ner bloggkrönikan, men samtidigt oroars jag över SR och Ekots inställning till nya medier när Jörgen avslutar sin krönika med:
Livet levs inte heller på nätet och de stora, verkligt nyskapande och kreativa tankarna hittar man inte på bloggarna. De tänks helt enkelt någon annanstans.
Vad Jörgen misstar sig är att det inte är en bloggare som skriver de nya tankarna, det är läsaren som tänker dem. Genom att förena en mängd olika informationskanaler, om att läsa flera bloggares tankar, åsikter och idéer skapas en dynamik som är underbar för vår fortsatta samhällsutveckling. Tidningarnas svartvita värld är borta! Globaliseringen har nått gräsrotsnivå! Detta har inte Jörgen, Ekot eller Sveriges Radio förstått.
0 Kommentarer:
Skicka en kommentar
<< Hem